nytt2010

Platsen var SEA-U, en disig dag med bleke. Deltagarna i seminariet Människan-Havet-Staden fick uppleva en inspirerande dag. Nina Eckeskog från Region Skåne, som också ordnat seminariet, inledde med att berätta om Regionens arbete inom friluftsliv vid havet, utifrån politiska dokument och målsättningar.

Jonathan Stoltz från SLU berättade därefter om naturens positiva effekter på hälsan och naturens betydelse i stadsmiljön. För att få en så komplett upplevelse av naturen som möjligt, fick deltagarna sedan klä om till vadarbyxor, vada ut i havet för att titta på dess invånare i vattenkikare och fånga dem med håv, allt under sakkunnig ledning av SEA-U.

Under den vegetariska grillade lunchen berättade Christina Claesson en fängslande historia om en vandring från källa till hav.

Eftermiddagen inleddes med att Nina Eckeskog informerade om Region Skånes arbete med tillgänglighet i naturområden vid vatten. SEA-U berättade kort om sin verksamhet för funktionsnedsatta, och Anneli från Parkskolan med en elev, Phillipe, berättade hur elever kan delta i SEA-U:s verksamhet, och hur det utvecklar dem. Som praktisk övning fick deltagarna ögonbindel gick i vattnet igen för att upprepa förmiddagens övning — men utan syn. Tankeväckande för de flesta.

Seminariet avslutades med tai chi/yoga på stranden, under ledning av Stephanie Anvelid-Uller från Sea U.

Den 20 maj 2010 var det Europeiska Havets Dag (European Maritime Day). Som sig bör firades detta med flera aktiviteter i Havsresans regi; seminarium om sjösäkerhet, sjöturer med både moderna och traditionsfartyg, och en skräpletartävling i Malmös kanal.

Seminarium

Dagens värd, Lars-Göran Malmberg från Lunds universitet, inledde seminariet Sjösäkerhet — Människa, maskin, miljö som avhölls på Tekniska Muséet. Hans inlägg berörde bland annat internationella organisationer och regelverk som reglerar sjötrafiken och säkerheten till sjöss. Det finns ett stort antal sådana med konsekvenser på allt från bemanning till väjningsregler, utformning av fartyg och räddningsutrustning. På bilden ses tre av föreläsarna betvinga tekniken på Tekniska muséet.

Sitt i båten heter det ju, och är det en liten båt i lugna vatten, om man har flytväst och är nykter, så kan det kanske räcka som säkerhet.

Men för större fartyg eller i andra situationer krävs erfarenhet, gott omdöme och kunskap. Om du dessutom arbetar på sjön, eller har ett större fartyg, behöver du även formella behörigheter för både det ena och det andra.

Regelverket för dessa behörigheter är snårigt, och reglerna är olika beroende på i vilket land din båt är registrerad; även reglerna för fritidsfartyg är olika. Bo af Winklerfelt från Copenhagen Malmö Maritime Academy gjorde ett bra jobb med att reda ut allt detta för deltagarna

Behörigheterna har nog varit i sin ordning på alla de passagerarfartyg som trafikerat Sundet genom åren. Patrick Donner från World Maritime University inledde sitt föredrag med att bjuda deltagarna på en historisk tillbakablick på färjetrafiken i Öresund. Många nostalgiska utrop hördes när fartyg som Regula, tågfärjan Malmöhus, Superflex och Flygbåtarna dök upp på projektorduken.

Idag har passagerartrafiken delvis ändrat karaktär. Vid Helsingborg är färjetrafiken fortfarande intensiv, medan den har upphört längre söderut. Hamnföretaget CMP, gemensamt för Malmö och København, tar istället emot ett stort antal kryssningsfartyg årligen. En stor del av dessa börjar och avslutar sina turer här, och det för naturligtvis med sig ekonomiska fördelar.

Det finns förstås annan trafik än passagerartrafik i Öresund. Det är i själva verket ett mycket intensivt trafikerat vatten. Sedan några år finns därför Sound VTS (Vessel Traffic Service) som övervakar fartygstrafiken i Öresund. Lennart Andersson från Sound VTS berättade om VTS uppgifter, och att fartyg över en viss storlek uppmanas till att rapportera statistiska data om t.ex. destination och last till SOUNDREP, ett frivilligt rapporteringssystem. Även de som väjer att inte rapportera övervakas av VTS med både radar och identifieringssystemet AIS.

Syftet är att öka sjösäkerheten och undvika olyckor som kan få konsekvenser för människor eller miljö. Sound VTS är ett unikt ett unikt samarbete mellan Sjöfartsverket och dess danska motsvarighet Farvandsvæsenet.

Trots övervakning, behörighet och regler går det förstås fel ibland. Jörgen Zachau från Transportstyrelsens sjöfartsavdelning berättade om vad som händer efter en fartygsolycka eller ett tillbud, och det systematiska arbete med utredningar av händelseförloppet som utförs efter en olycka. Syftet med utredningen är inte att utmäta straff eller påföljder, utan endast att så långt möjligt ta reda på vad som hänt. Framställningen kryddades av flera spektakulära exempel, hämtade ur verkligheten.

Samtidigt som seminariet, åkte ett trettiotal nyfikna på tur med m/s Tumlaren och med Medeltidsskeppen vid Skeppsbron.

Tur med Tumlaren

Tumlaren utgick från Limhamn; ombord fanns förutom de nyfikna även Martin Karlsson, marinbiolog på SEA-U, Jan Öijeberg från Malmö Muséer och en undervattensrobot utlånad av LYYN, samt naturligtvis representanter för Havsresan. Både Öresundsbrons pelare och Lillgrunds vindkraftpark visades upp — inte bara från ytan. Aven undervattensvärlden visades genom robotens kamera.

Foto: Karren Fredin

Bland annat kunde man se en plattfisk som envist vägrade flytta sig. Inte förrän Malmö sportdykareklubbs dykare hoppade i från LTH:s båt Carolina gav den upp sitt stirrande in i kameran. Kan du se den?

Undervattensfoto: Tommy Håkansson, MSDK

Sikten över vattenytan var sådär, dimman lättade efter hand som dagen gick.

Foto: Karren Fredin

Under vattnet var sikten god. Det gjorde att man kunde se att även annan fisk än plattfisk trivs vid Brons pelare, tusentals småfiskar kilar ut och in mellan stenblocken, och de lite större samlas väl där på grund av de små fiskarna, kan tänka…

Undervattensfoto: Tommy Håkansson, MSDK

Medeltidsskeppen

Vid Skeppsbron bjöds Malmöborna på flera turer med Medeltidsskeppen, både med det mindre fartyget Enighet och med det stora, Twekamp. Bägge är af Elbogen (eller Ellenbogen), som var de gamla tyska handelsmännens namn på Malmö; namnet lär komma av ”ancona Scanorum” som betyder Skånes armbåge.

De bägge fantastiska skeppen är nytillverkade kopior i full skala av autentiska fartyg av typen kogg, som var vanlig som transportfartyg under medeltiden.

Havsresans flagga vajade i riggen på Twekamp,

och i aktern hittar vi detta vackra griphuvud:

Uppskattningsvis gör de mer än 50.000 sportdykarna i Sverige mer än en halv miljon dykningar om året. Trots detta är kultur- och naturmiljön under vattenytan är ett underskattat utflyktsmål. I andra delar av världen har man i mycket högre grad än i Sverige tagit tillvara den potential som finns här.

Möjligheten att se och uppleva vad som finns under ytan är inte begränsad till dykare (som naturligtvis har lättare än andra att ta sig till sevärdheter under ytan). Också ”vanliga” besökare kan idag med hjälp av tekniska hjälpmedel och datorer få en upplevelse utöver det vanliga. Just detta var temat för dagens seminarium i Malmö: Undervattensturism — framtidens möjligheter.

Seminariet inleddes med att Andreas Olsson från Statens maritima muséer gav en inblick i vad myndigheten arbetat med på senaste tiden inom den kluvna uppgiften att både skydda känsliga objekt från den besvärliga plundringen, samtidigt som man vill göra dem mer tillgängliga. Ett exempel som togs upp var det s.k. Dalarövraket som öppnats för organiserad dykning, samtidigt som det utgör ett värdefullt kulturobjekt liksom projektet Blue Parks som syftar till att etablera dykstigar eller dykparker, för att skapa nya besöksattraktioner och stärka regional turism.

Jan Öijeberg från Malmö Muséer berättade om det regionala arbetet med att ta fram lämpliga mål för dykturismen och den ”torra dykning” som kan göras med hjälp av fjärrstyrda undervattenskameror. Exempel som visades var Kanonvraket från amiral Nelsons utflykt till Köpenhamn 1801 som ledde till Slaget på Redden, men också naturobjektet Djupeskog vid Kivik med 9.000 år gamla trädstammar och en vattenfylld järngruva i Södra Hulta i Norra Skåne.

Foto: Nina Hansson

Arne Sjöström från Lunds universitet bjöd på en initierad och detaljerad beskrivning av undervattensarkeologi inriktad på fynd från stenåldern, exemplifierad av undervattensskogen Djupeskog och ackompanjerad av illustrativa ljusbilder.

Johan Delfalk från Adventura gav en inblick i upplevelseföretagarens värld med utblickar mot snart sagt jordens alla hörn. Adventura har haft arrangemang just i det ovan nämnda Djupeskog, där torrdykning med ROV kombinerats med andra aktiviteter som t.ex. skutsegling. Hans bedömning är att den skånska undervattensvärlden mycket väl kan bjuda på upplevelser som kan stå sej i konkurrensen och bilda bas för lönsamt företagande.

Tommy Håkansson avslutade seminariet med att beskriva dykturismen ur ”brukarnas” synvinkel, och berättade om hur Malmö sportdykarklubb genom utbildning och aktivt arbete arbetar med bevarande av kulturarv och skeppsvrak, för att spara upplevelsen till andra. Detta är inte självklart, många sportdykare tar ”souvenirer” i större eller mindre omfattning.

Seminariet avrundades med ett öppet rundabordssamtal, där framtiden för undervattensturismen diskuterades.

Ett tjugotal intresserade fick den 11/5 en intressant inblick i fiskets villkor från stenåldern och fram till våra dagar. En samling experter berättade fascinerande om sina respektive områden; från Kristina Jennbert från Arkeologiska institutionen på Lund universitet som berättade om ”yrkesfisket” i Öresundsregionen från stenåldern till medeltid över fiskeridirektör Johan Wagnström från Länsstyrelsen i Skåne som berättade om torsken och torskfisket och dess framtid till Martin Lindegren från DTU-AQUA som visade hur man kan använda statistik och modeller för att beskriva en fiskpopulation.

Som om inte detta var nog, fick deltagarna också höra om det som kanske intresserar de allra flesta — sportfisket; berättare var Per-Göran Jönsson från Sportfiskarna Skåne. Staffan Waldo från Agrifood Economics SLU fortsatte med att från nationalekonomiskt perspektiv berätta om hur man kan hantera fiskeriförvaltningen i framtiden.

Det hela avslutades med att vi fick en inblick i ett nystartat stort forskningsprojekt om fiskeriförvaltning i Öresund av forskarna Anders Nilsson och Anders Persson, den senare också moderator och ämnesansvarig.

I allt en intressant eftermiddag!